Det går framåt

Vince ålar. Det började igår när han låg på mage och hoppade fram i ren frustration. Idag blir han inte lika frustrerad lika fort. Jag tycker det är jobbigt att han ålar, nu måste jag plocka upp varenda liten kontighet från golvet. Och för att inte tala om alla Frejas pärlor som dyker upp på golvet titt som tätt. Och den där jäkla hallen som förvandlas till ett grustag varenda dag måste dammsugas i tid och otid. Det är väl bara att gilla läget.

Freja började trotsa igår. Ofta slutade det med att hon gick in på sitt rum frivilligt när hon höll på att bråka. Sista gången blev hon tyst i 15 minuter och jag undrade vad hon då hitttat på för hyss. Inget hyss där inte, utan honhade tagit på sig strumpbyxor och en klänning själv, utan gnäll och "mamma hjälp, jag kan inte!"

Nu ska jag dricka kaffe och smaska på denna. Invänta påsken med förhoppningar om ett påskägg, då jag inte alls fick ngt förra året!
Adjö.