Min farmor har gått bort.
Och jag känner mig tom.
Ni som läste min förra blogg vet att jag skrev mycket om henne.
Farmor har alltid funnits för mig, trots att vi bott så långt ifrån varandra, och jag visste att jag alltid hade henne.
Men nu finns hon inte mer. Allt gick så snabbt. Jag har inte hunnit förstå ännu. Jag vet inte om det någonsin går upp för mig. Hon har ju funnits i mitt liv så länge.
Hon skulle ju leva för alltid, sa hon.
Är så ledsen för din skull!! Hoppas du får tid att vara ledsen så du sen kan tänka på alla fina stunder istället!
SvaraRaderaStor kram!
men skrutt...
SvaraRaderanu förstår jag varför du känns trasig :-(
Hon lever för evigt med dig, men inte här på jorden.
Tänker på dig
kram