Vredesutbrott

Vince får vredesutbrott, precis som dom flesta små barn får ibland. Idag fick jag höra "han kanske har adhd?".
Adhd? Han är 17 månader för böveln! Och hur länge har hon funnits i hans liv? Det kanske var ironi, visst, men så säger man inte utan speciell grund. Och jag tog inte åt mig så speciellt hårt, jag tycker bara den var en onödig sak att säga.

Hur som helst. Han fick ett vredesutbrott ikväll helt utan anledning. Han var väl bara trött. Och jag känner mig så liten, så maktlös. Jag vill bara trösta och hålla nära, se till så att han inte gör sig illa, men varje gång han stöter bort mig blir ett hårt slag i magen. Och jag undrar lite grann om det är mitt fel, fastän jag vet att det inte är så.
Han är bara så jävligt envis och säker på det han vill och blir det tok så blir det så..
Han börjar på förskolan,frigör sig från oss, börjar lära sig kommunicera bättre, lär sig nya saker. Det är ju klart att vem som helst skulle kunna få vredesutbrott då, speciellt när det inte går som man vill.
Jag önskar lite att jag kunde vara lika fri som han ibland...