Det omöjliga med namn

Det här med namn delar in oss i två läger. Åtminstone tycker jag det. Jag kan bli så sur över gubbens löjliga namnförslag att jag inte ens vill prata med honom ibland.
Krig, med andra ord.

Jag gillar Elliot. Gubben säger att det ligger fel på tungan. Ja, men Ellion då? frågar jag och han säger jaaavisst lite ironiskt. Då blir jag sur.
Mina förslag är väl bättre än hans Nick? På det namnet har han fastnat. Det fulaste jag vet.

Men Lion då? frågar jag. Laajåån, säger han med amerikanskt uttal. Shit, vad löjlig han är.

Två läger alltså.
Ibland vill jag att han ska sova på soffan. Eller lägga sig i bara kallingar ute i kalla regnet hela natten, då kanske han kommer på andra tankar.

Vi har nog inte ett enda namn som vi gillar båda två.
Vi har gått igenom namnlistor från A till Ö flera gånger utan att ha hittat ett enda. Italienska, engelska, norska, Spanska... you name it! Varenda namnlista alltså!
Stackars barn som blir namnlös.
Hej. Det här är Freja, Vince och Namnlös. Stackars, stackars barn om det är en lillebror.